bild KENT LINGEVELDT
Färgsprakande symbol för frihet.
Många av Kapstadens muslimer har sina rötter i slaveriet. Slavägarna föredrog nämligen ofta muslimska slavar eftersom de inte drack alkohol. De hämtades från bl.a. Malaysia och Indonesien av Holländska Ostindiska Kompaniet, som började kolonisera Afrikas sydvästspets år 1652. Slaveriet kom att utgöra ryggraden i kolonins ekonomi fram till att det avskaffades 1838.
Stadsdelen Bo-Kaap på Signal Hill utvecklades snabbt till ett muslimskt område. 1798 byggdes den första moskén, Auwal Mosque, som också blev den första i Sydafrika. Idag finns det tio stycken i den förhållandevis lilla stadsdelen.
Apartheidsystemets segregationslagar som började införas på 50-talet innebar att landets olika folkgrupper skulle leva separat. Bo-Kaap klassificerades som ett område för Kapstadens ”malajer” och familjer med t.ex. indisk bakgrund tvingades flytta till andra stadsdelar, medan de svarta tvångsförflyttades till underutvecklade reservat i periferin. (Dessa etniska klassificeringar gjordes på ovetenskaplig och godtycklig grund, men det är svårt att diskutera de sydafrikanska realiteterna utan att använda sig av begreppen.)
Seden att måla husen i granna färger uppstod när delar av Bo-Kaap renoverades på 60- och 70-talet, och exploderade i samband med avskaffandet av apartheid 1994, som ett uttryck för den nyvunna friheten.
Idag är Bo-Kaap en av Kapstadens främsta turistattraktioner med sina typiska hus och småstadskänsla, och kapmalajerna har satt många kulturella spår i stan. Blåsmusikkarnevalen Kaapse Klopse som äger rum den 2 januari varje år är en. Maten är en annan.
_______________________________
Reportagets övriga delar
Stadsdelen Bo-Kaap på Signal Hill utvecklades snabbt till ett muslimskt område. 1798 byggdes den första moskén, Auwal Mosque, som också blev den första i Sydafrika. Idag finns det tio stycken i den förhållandevis lilla stadsdelen.
Apartheidsystemets segregationslagar som började införas på 50-talet innebar att landets olika folkgrupper skulle leva separat. Bo-Kaap klassificerades som ett område för Kapstadens ”malajer” och familjer med t.ex. indisk bakgrund tvingades flytta till andra stadsdelar, medan de svarta tvångsförflyttades till underutvecklade reservat i periferin. (Dessa etniska klassificeringar gjordes på ovetenskaplig och godtycklig grund, men det är svårt att diskutera de sydafrikanska realiteterna utan att använda sig av begreppen.)
Seden att måla husen i granna färger uppstod när delar av Bo-Kaap renoverades på 60- och 70-talet, och exploderade i samband med avskaffandet av apartheid 1994, som ett uttryck för den nyvunna friheten.
Idag är Bo-Kaap en av Kapstadens främsta turistattraktioner med sina typiska hus och småstadskänsla, och kapmalajerna har satt många kulturella spår i stan. Blåsmusikkarnevalen Kaapse Klopse som äger rum den 2 januari varje år är en. Maten är en annan.
_______________________________
Reportagets övriga delar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar