söndag 31 oktober 2010

Skrämmande och skandalös ANC-retorik

av TOR BILLGREN

Helgen har varit full av anmärkningsvärd retorik från Sydafrikas regeringsparti African National Congress, ANC. Here we go:

1.
Nyligen firade affärsmannen Kenny Kunene sin födelsedag med ett extravagant partaj. Många ANC-höjdare, inklusive ordföranden för ungdomsförbundet Julius Malema deltog. På festen användes kvinnor som sushitallrikar, något som fackledaren Zwelinzima Vavi kritiserade hårt i veckan – på goda grunder, eftersom ickesexism är en lika viktig princip för ANC som ickerasism. På pappret i alla fall:

Malema said Vavi should focus on union matters rather than “attack” successful black business people.
– We will never stop partying, Malema said. We are young. It is our responsibility. We will never apologise for it. (The Sunday Independent)

Som enda argument lägger alltså Malema, som så ofta, raskortet. Han hänvisar även till "ungdomlighet", något som han måste sluta med. När man är närmar sig 30 kan man inte skylla oansvarigt och ovärdigt beteende på sin ålder.

2.
Under ett politiskt möte i Stellenbosch igår kallade Malema Helen Zille (ledaren för Democratic Alliance och tillika premiärministern för Västra Kap-provinsen) för kackerlacka.
– You have put a cockroach in Cabinet and we need to remove that cockroach by voting the ANC into power, sa han.
Att dehumanisera politiska motståndare och likna dem vid skadedjur är en politisk praktik som på goda grunder är tabu på de flesta håll i världen. Men alltså inte för högt uppsatta ANC-företrädare.

3.
Vid samma möte talade president Jacob Zuma sig varm för den medietribunal som ANC försöker driva igenom. Tribunalen ska kunna döma journalister till hårda straff, inklusive fängelse, för "felaktig rapportering".

Zuma said the ruling party would not allow the media to undermine the right of the poor.
– That is why the ANC in its wisdom called for the exploration of the need for a media tribunal.

Zuma said South Africans must have a debate on how to define media freedom in the context of their society.

I detta korta citat finns tre yttersta allvarliga saker att lyfta upp:

(i) Zuma säger att ANC "inte kan tillåta media att underminera de fattigas rättigheter". Han ställer alltså mediefrihet i kontrast till fattigas välfärd. Det är ett fullständigt absurt, ologiskt och ovetenskapligt samband som vittnar om en mycket oroande syn på medierna och deras roll. På vilket sätt underminerar den fria pressen de fattigas rättigheter, herr President?

(ii) Zuma använder sig av mystiskt språkbruk. Att ANC i sin "vishet" har funnit ett behov av en tribunal. Jag blir plötsligt osäker... Vem är det som talar? Kim Jong Il? Eller Gandalf? En seriös politiker styrker sina teser med argument, inte med hänvisning till sin förträfflighet eller övermänskliga förmågor.

(iii) Han relativiserar begreppet mediefrihet på ett oroande sätt och antyder att begreppet skulle behöva omdefinieras eller omförhandlas.

4.
Slutligen rapporterar Sunday Independent idag att Sydafrikas polismakt (SAPS) har stoppat tidningen från att publicera ett reportage som avslöjade nepotism vid tillsättandet av höga tjänster inom polisen. Det var i fredags som SAPS:s advokater lyckades få en domstol att hindra publiceringen med hänvisning till en i praktiken avskaffad lag från 1982, Protection of Information Act. En parlamentskommitté har dömt ut lagen som delvis okonstitutionell och omöjlig att upprätthålla, så sista ordet är definitivt inte sagt. Jag är mycket spänd på vilka åtgärder polisen kommer att vidta för att upprätthålla publiceringsförbudet. The Sunday Independent kommer definitivt inte att ge sig.

Tidningen agerar för övrigt mycket intelligent. Om man beläggs med munkavle eller censureras ska man slå på trumman så högljutt som möjligt. Således illustreras artikeln av en stor bild av polischefen, general Bheki Cele, ackompanjerad av följande utdrag ur texten:

What we are not able to tell you this weekend, dear reader, is that XXXXX were employed in an irregular process that XXXXX because XXXXX manipulated it.
Därmed visar tidningen hur fel det kan slå när myndigheter och politiker försöker styra och filtrera media. Domstolsutslaget hindrar tidningen från att vara specifik, och därför tvingas den vara generell. Kombinationen av text och bild, båda självklara i sammanhanget, gör att det blir polischefen själv som pekas ut och följaktligen någon honom närstående som antas ha fått ett jobb inom kåren på felaktiga meriter. Detta kanske inte alls är sant. Men det blir det oundvikliga resultatet när tidningen använder sig av den information som återstår efter myndighetsingripandet. "Don't fuck with writers", som författaren André Brink sa vid onsdagens yttrandefrihetsmanifestation utanför parlamentet här i Kapstaden.

1 kommentar:

Göran Koch-Swahne sa...

I sanning illavarslande!