Sydafrika skulle ha begåvats med en ny tidning idag, The New Age. Namnet anspelar inte på kvasireligion, utan på den nya era som föddes i Sydafrika efter valet 1994. Det kom ett smakprov i samband med National Heritage Day i september, som recenserades av Afrikagruppernas Viktoria Olausson här.
I redaktionsförklaringen hette det bland annat att tidningen skulle ta fasta på den positiva utvecklingen i Sydafrika och tillåta sig att vara positiv till regeringen, när den så förtjänade. Smakprovet var helt ok och innehöll en del djärva texter (bland annat en om Nelson Mandelas förestående och oundvikliga död).
Och idag skulle tidningen alltså ha kommit med sin första ordinarie upplaga. Men under gårdagen (Media Freedom Day i Sydafrika) avgick en stor del av redaktionsledningen med omedelbar verkan: chefredaktören, vicen, nyhetschefen, opinionsredaktören och kulturchefen. Premiären uteblev således.
Vad var det som sänkte tidningen? En strömhopp av den här kalibern orsakar förstås spekulationer. Stephen Grootes och Mandy De Waal på The Daily Maverick ser politik och ägarskap bakom krisen. Tidningen ägs av den stormrika och Zuma-lojala familjen Gupta och har omstridda ANC-personligheter i ledningen. Försökte de blanda sig i det redaktionella innehållet? Nej, tror författaren och politiske analytikern Eusebius McKaiser, som snarare söker orsakerna på ett rent organisatoriskt plan:
Naturligtvis är det urdumt dra alltför långtgående slutsatser innan de fem avhopparna har uttalat sig, vilket de med största sannolikhet kommer att göra under dagen.
Sista ordet är inte sagt. Det finns gott om resurser bakom tidningen. Det hade varit synd om The New Age gick under på grund av detta. För Sydafrika behöver sina medieaktörer, även de regimtrogna.
I redaktionsförklaringen hette det bland annat att tidningen skulle ta fasta på den positiva utvecklingen i Sydafrika och tillåta sig att vara positiv till regeringen, när den så förtjänade. Smakprovet var helt ok och innehöll en del djärva texter (bland annat en om Nelson Mandelas förestående och oundvikliga död).
Och idag skulle tidningen alltså ha kommit med sin första ordinarie upplaga. Men under gårdagen (Media Freedom Day i Sydafrika) avgick en stor del av redaktionsledningen med omedelbar verkan: chefredaktören, vicen, nyhetschefen, opinionsredaktören och kulturchefen. Premiären uteblev således.
Vad var det som sänkte tidningen? En strömhopp av den här kalibern orsakar förstås spekulationer. Stephen Grootes och Mandy De Waal på The Daily Maverick ser politik och ägarskap bakom krisen. Tidningen ägs av den stormrika och Zuma-lojala familjen Gupta och har omstridda ANC-personligheter i ledningen. Försökte de blanda sig i det redaktionella innehållet? Nej, tror författaren och politiske analytikern Eusebius McKaiser, som snarare söker orsakerna på ett rent organisatoriskt plan:
the early end of The New Age was predictable, but not for the easy, ideological or political reasons that have been offered. All along the main challenges were operational and organisational in nature - it was too much, too soon, with the owners not trusting the judgment of senior staff about the *operational and organisational* challenges that putting a newsroom together, entails....en bedömning som Mail & Guardians chefredaktör Nic Dawes delar via Twitter.
Naturligtvis är det urdumt dra alltför långtgående slutsatser innan de fem avhopparna har uttalat sig, vilket de med största sannolikhet kommer att göra under dagen.
Sista ordet är inte sagt. Det finns gott om resurser bakom tidningen. Det hade varit synd om The New Age gick under på grund av detta. För Sydafrika behöver sina medieaktörer, även de regimtrogna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar