söndag 25 oktober 2009

Anka nu även i Sydafrika

av TOR BILLGREN

Jag trodde att jag satt i säkerhet här på andra sidan jordklotet. Men i söndags hände det. Jag hade just vridit på tvättmaskinen och öppnade Sunday Times – och där var hon: Anna Anka. Nyheten om den svenska mediepsykosen kring hollywoodfruarna hade alltså slutligen nått Sydafrika.

Så totalt obegriplig ankadebatten och den besläktade pigdebatten måste te sig här, tänkte jag när centrifugen gick igång. Här är det så självklart med hemmafruar och hemhjälp att det till och med står inskrivet i hyreskontrakten om vad som gäller för ”domestics”, om man får ha dem inneboende eller ej. Och på Pick ’n Pay och Shoprite, motsvarigheterna till ICA och Konsum, finns ett rikt utbud av städrockar i olika modeller.

Jag gick ut och hängde tvätten på terrassen. Bredvid satt vår namibiska grannes hembiträde och rökte. Som vanligt kände jag hennes blick som en giftpil i nacken. Förrädare! Svartfot! Varje gång jag sopar, vattnar växterna eller går ner med soporna känns det som att jag sliter brödet ur händerna från redan fattiga och förfördelade människor. Trycket att anlita hemhjälp är stort. Varje vecka hittar vi lappar med erbjudanden i brevlådan, alltid skrivna för hand. Ibland knackar det på dörren. ”Jag är ärlig och noggrann.” ”Tack, men vi städar gärna själva.”

Solen sken, vinden var varm och tvätten torkade snabbt. När jag gick ut för att plocka ner den hade hembiträdet gått hem till sitt township. På sistone har vi då och då bett henne komma över och dammsuga heltäckningsmattan i sovrummet, eftersom vi inte har någon egen maskin. Det har inte hon heller, men hon lånar en. Och för varje gång har hon liksom utökat sitt uppdrag - senast städade hon hela lägenheten. Det är antagligen bara en tidsfråga innan hon tar över tvätten också.

Publicerad i Sydsvenskan