Böcker på båt

av TOR BILLGREN

Vi lever i uppbrottets tid. I lördags postade vi 40 kg böcker som ska skeppas till Sverige. Runt 2 månader ska det ta.

Box 1
Gerhart & Glaser: From protest to Challenge
David Beresford: Truth is a strange fruit
Rian Malan: Resident Alien
Oxford isizulu - isingisi
Ben Temkin: Buthelezi
John & Erica Platter: Africa Uncorked
Spier Contemporary 2010
Deborah Devonshire: Wait for me!
André Brink: A fork in the road
Max du Preez: Tyrants and Turncoats
Damon Galgut: In a strange room
William Kentridge: I am not me, the horse is not mine
Mike Copeland: Guide to Botswana
Glänta 2.10: Chimurenga
Desmond Martin: Walking Long Street
The Penguin Book of Modern African Poetry
Dodo Parikas: HBT speglat i litteraturen
Miles Masterson: How to surf
L.D. du Plessis: The Cape Malays
Ayn Rand: Förnuft, Egoism, Kapitalism, och en romantisk livskänsla
Juli Zeh: Fritt fall
Fred Bridgland: Katiza's Journey
Lewis-Williams & Blundell: Fragile Heritage
Apollinaire: Les Exploits d'un jeune don Juan
Donvé Lee: An Intimate War
Hunter S. Thompson: Fear and loathing in Las Vegas
The Michaelis Collection
The Mail & Guardian A -> Z of SA Politics
Joël Egloff: L'étourdissement
Michael Hutchinson: Bo-Kaap, Colourful heart of Cape Town
Ann Jäderlund: Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar
Edward Matenga: The Soapstone Birds of Great Zimbabwe
Jul i Simrishamn 2010
Jul i Simrishamn 2009
Christer Blomstrand: Two early maps of Southern Africa

25 gunsteling afrikaanse musiekvideos (DVD)

Pär Westberg: Anders Sparrmans resa

Gentleman et al: Bioinformatics and Computational Biology

Mullins et al: Biology of the Grapevine

Hahne et al: Bioconductor Case Studies

Ryszard Kapuscinski: The Shadow of the sun

Saunders & Sothey: A dictionary of South African History

Anne Solomon: Guide to San Rock Art

Peter Slingsby: Rock art of the Western Cape

Box 2
Zapiro: The Mandela Files
Karl-Erik Johansson: Samla sitt liv
Fahr-Becker: Japanese Prints
Anthea Jeffery: People's War
Jensen Krige: The Social System of the Zulus
Hermann Giliomee: The Afrikaners
Jonathan Jansen: Knowledge in the Blood
Abe Berry: South Africa and how it workd
Joburg ArtFair: Catalogue 2010
Joburg ArtFair: Catalogue 2009
Piper/Morrow: To serve and protect (Inkathagate)
Francis and Rico: Madam & Eve - Unplugged
Richard Dowden: Afrika
Paul Murray: Zimbabwe Guide
Adrian R Morrison: An odyssey with animals
Ismael Beah: Lång väg hem
Timothy Gowers: Mathematics
Kristofer Folkhammar: Isak & Billy
Melanie Judge et al: To have & Hold
David Klatzow: Steeped in blood
Wessel de Kock: Usuthu! Cry peace!
Pieter-Dirk Uys: Between the devil and the deep
Moeletsi Mbeki: Architects of poverty
Hijab - Unveiling Queer Muslim Lives
Eskridge & Spedale: Gay marriage: For better or for worse
Rom Harré: Pavlov's dogs and Schrödingers Cat
Willem Elsschot: Cheese
Tax papers 2009: January - May
Tax papers 2009: June - December

Skickas senare
Jeremy Gordin: Zuma
Stephen Chan: Citizen of Zimbabwe
Paul Maylam: The cult of Rhodes
Bessant et al: Building Bioinformatics Solutions
Ian Scoones et al: Zimbabwe's land reform
Peter Kagwanja et al: State of the nation 2008
Steve Biko: I write what I like
Anné Mariè du Preez Bezdrob: Winnie Mandela - a life

Damon Galgut: The good doctor

Amy Stewart: Wicked Plants

Braam van Wyk: Wild flowers of South Africa

Burger Cillié: Pocket-Guide to Southern Africa

First field guide to Snakes and other reptiles of Southern Afrika

Field guide to Mammals of Southern Africa

Mary Fitzgerald: Stars of the Southern Skies

Alan James: The First Bushman's path

Hur orkar de?

avsändare: mfrank.morgan@9.cn
datum:24 maj 2011 18:17
ämne: Önskar svar

God dag,

Jag är Frank Morgan, jag arbetar på ekonomiavdelningen på ett finansiellt här i Europa. Jag såg din kontakt under min privata sökning på informationscentret, jag vill tro att du kommer att vara helt ärlig, engagerad och som kan vara behjälpliga i den här branschen venture.

Det bygger på detta att jag kontaktar dig att stå som närmast anhörig till en sen kund i Finance House så att den totala summan av $ 16.5million (Sexton miljoner femhundra tusen USA-dollar) kommer att släppas och betalas till dig som stödmottagaren och närmast anhörig till den avlidne.

Alla dokument och bevis för att du får medel noggrant har fungerat så jag har säkrat från de olika kontoren i fråga för smidig överföring av fonden till dig.

Om detta förslag uppfyller du svarar du mig med följande information.

-Fullständiga namn

-TELEPHONE/FAX Nummer-

-Address-

-AGE-

-Sex-

Ockupationen-

Jag väntar på ert skyndsamma insatser, alla de bästa och Gud välsigne dig.

Med vänliga hälsningar,

Frank Morgan

+447031901697

mfrank.morgan @ 9.cn

Ingen anledning att vara besviken på ANC

av TOR BILLGREN

Idag skriver Svenska Dagbladets Ola Säll om ANC-regeringens planer på att införa sekretesslagar, "som ska ge fria händer åt politiker och chefer i statsföretag att hemligstämpla vad de vill." Lagarna innebär "hårda fängelsestraff för både journalister och de som läcker, så kallade whistleblowers."

Återigen rynkas pannorna hemma i Sverige. Vad har hänt med gamla fina ANC? Svaret är: absolut ingenting. Det finns inget att vara besviken på, förutom de egna, idealiserade föreställningarna om rörelsen. Eller som jag uttryckte det i OBS i P1 i december:

[H]ur rimligt är det att vara besviken och förvånad över att en rörelse som skolade sitt ledarskap politiskt i Sovjetunionen och östblocket inte lyckas leverera när det gäller demokratisk utveckling, välfärd och ledarskapsmoral?

Läs resten av texten här. För ytterligare läsning i ämnet hänvisar jag till min intervju med journalisten Rian Malan: "Med hjälp av nyttiga idioter i väst lyckades de porträttera sig som en demokratisk rörelse."

Och här ligger ett kort bildreportage från en demonstration mot ovan nämnda lagförslag i december förra året.

Low tide

Tuesday afternoon

Table Mountain, 23 May, 08:36

av TOR BILLGREN

Lokalval i Sydafrika 2011, valresultat

av TOR BILLGREN

Slutliga siffror. Inlägget uppdaterat 22 maj.

Inledning
De sydafrikanska lokalvalet 2011 var en succé på många sätt. Valdeltagandet var 57,6%. Det är en ökning med över nio procentenheter jämfört med 2006. Allt har flutit smidigt, tekniken och logistiken har fungerat, inget fusk misstänks, inga våldsamheter har ägt rum. Enda smolket i bägaren är att ett antal medborgare inte hann rösta, eftersom lokalerna stängde redan 19.00 i onsdags. Detta drabbade särskilt människor i kåkstäderna, som ofta har lång väg att färdas på ineffektiva transportmedel för att ta sig till och från sina arbeten.

African National Congress vann förstås flest kommuner, men oppositionspartiet Democratic Alliance knappar in. ANC förlorade stöd i 62% av landets kommuner, medan DA vann stöd i 78% av dem.


Satirikern Zapiros kommentar till valet. Hämtad ur Mail & Guardian, 19 maj 2011.


Förkortningar
ANC: African National Congress
DA: Democratic Alliance
IFP: Inkatha Freedom Party
NFP: National Freedom Party
Cope: Congress of the People

Resultat: Fördelning av landets kommuner
Antalet före valet inom parentes. Sammanlagt finns cirka 260 kommuner i landet.

ANC: 198 (215)
Trots att förtroendet för ANC befinner sig i en stadig nedåtspiral (se "Nationellt resultat" nedan), har partiet säkrat en överväldigande majoritet av landets kommuner. Siffran kommer antagligen att justeras uppåt. Partiet vann dessutom 7 av 8 storstäder, så kallade metros.

DA: 18 (13)
DA behöll åtråvärda Midvaal i Gauteng och fick egen majoritet i metron Kapstaden, som de styrt i koalition sedan 2006. Partiet ökade anmärkningsvärt i Johannesburg och fick 34,6% (2006: 27,0%), mot ANC:s 58,6% (2006: 62,3%).

IFP: 5 (32)
Valets stora förlorare.

NFP: 2
NFP bildades i januari av Zanele Magwaza-Msibi som en utbrytarfraktion ur IFP och har lockat många av moderpartiets väljare.

Dessa siffror kommer att justeras efter lokalt koalitionsbildande. I ett tiotal kommuner kommer DA förmodligen att slå sig ihop med vad som återstår av Cope för att bilda majoritet, medan ANC kommer att skapa koalition med NFP, också detta på ett tiotal orter.

Nationellt resultat
Det nationella resultatet är inte helt relevant, eftersom detta var ett lokalval. Men det ger ändå en hum om läget i landet. Siffrorna inom parentes anger resultatet i förra nationella valet 2009, och i förra lokalvalet 2006 (fetat).

ANC: 62,0% (65,9% - 66,3%)
DA: 23,9% (16,7% - 14,8%)
IFP: 3,6% (4,6% - 8,1%)
NFP: 2,4% (existerade ej 2009 och 2009)
Cope: 2,1% (7,4% - existerade ej 2006)

Anmärkningsvärda resultat
- Freedom Front Plus (FF+), som fortfarande har en apartheidliknande vision, har decimerats avsevärt. Vid lokalvalet 2006 fick de 1,0% och makten i en handfull kommuner. Vid nationella valet 2009 fick de 0,8% av rösterna och några ministerposter i Zumas regering. Men vid valet i onsdags lyckades de inte samla större stöd än 0,5%. De apartheidnostalgiska tendenserna i Sydafrika decimeras!

- Nykomlingen NFP segrade över IFP i Nongoma, som är den nuvarande zulukungen Goodwill Zwelithini födelseort. IFP har alltid varit tätt förknippat med zulumonarkin och nederlaget här accentuerar partiets valfiasko.

- DA vann Klipdown utanför Johannesburg, som är en närmast helig ort för ANC. Det var där The Freedom Charter antogs den 26 juni 1955.

Sammanfattning
Demokratin i Sydafrika mår bättre än någonsin. Lokalvalsdeltagandet är på kraftig uppgång. Landet börjar äntligen få en opposition att räkna med (Democratic Alliance). Väljarna straffar partier som sviker dem (ANC i viss mån, men framförallt Cope, som efter succén i nationella valet 2009 mest ägnat sig åt interna strider). Dessutom finns en ny aktör på planen, National Freedom Party. Efter att ha existerat i endast fem månader slukar partiet röster från klassiska Inkatha Freedom Party, som därmed får betala priset för att hårdnackat vägra förnyelse.

Cope rasar alltså handlöst. Från 7,4% i nationella valet 2009 till detta valets 2,1%. Partiet kommer dock att hållas vid liv med konstgjord andning genom att ingå i koalition med DA på ett tiotal orter. På samma sätt kommer NFP att lyftas upp genom att samarbeta med ANC.

Det har kommit en del obehagliga uttalanden från enskilda ANC-företrädare, som kastar viss skugga över valet. Ordföranden för ANC:s ungdomsförbund Julius Malema har kallat de svarta och färgade kandidaterna i DA för partiledaren Helen Zilles "Tea ladies", d.v.s. tjänsteflickor. Och Nceba Faku, som är ANC-ordförande i Nelson Mandela Bay (Port Elizabeth), uppmanade under fredagen sina anhängare att bränna ner The Heralds kontor, för att tidningen skrivit kritiskt om ANC. Han sa också att svarta som "inte gillar svarta organisationer" [och alltså röstar på "vita partier"] borde drivas ut i havet eller sticka till Europa. ANC centralt tog avstånd från Fakus uttalanden.

___________________________
Tidigare inlägg

Viktiga lokalval i Sydafrika på onsdag

Valaffischer 2011

Oroande trend bland oppositionspartier i södra Afrika

Angeläget om korrektionsvåldtäkter i Aftonbladet

av TOR BILLGREN

Missa inte Karin Alfredssons och Linda Forsells viktiga reportage om fenomenet korrektionsvåldtäkter i Sydafrika. Och missa inte projektet som reportaget är en del av: Dödsorsak: Kvinna.

Nästa vecka har jag en tangerande artikel på tidningens kultursida och i menyn till höger här på bloggen finns några andra texter om homosexualitet i Sydafrikansk/Afrikansk kontext.

Tisdag 17 maj, 20:19

av TOR BILLGREN


Dimman från Cape Flats kravlar sig långsamt över stadskärnan och drar sig sedan tillbaka.

Valaffischer 2011

av TOR BILLGREN

Imorgon är det val, och valtider betyder valaffischer. Här är några jag plåtade på vägen till järnvägsstationen i Stellenbosch i helgen.

Lokalval är viktiga, eftersom det är just på lokal nivå som det är möjligt att göra skillnad. Men valen blir oundvikligen också lekplats för allsköns kverulant- och enfrågepartier. National Peoples Party (NPP) tar hem trofén för anskrämligaste valaffischer 2011. Texten på betyder "Utled på fattigdom". Eller mer bokstavligt "Röven full av fattigdom".

Överst har vi en affisch från Vryheidsfront Plus (VF+), eller Freedom Front Plus (FF+), som värnar afrikandernas intressen. Partiet är så nära ett apartheidparti man kan komma, och kämpar för att Sydafrikas afrikaanstalande vita befolkning ska få en egen, självstyrande stat – en Volksstaat. Det finns redan ett embryo till denna i form av staden Orania i landets absoluta mitt. Notera flamman i partiets logga – samma symbol som pryder franska Front Nationals flaggor, och som även Sverigedemokraterna använde fram till valet 2006, då de bestämde sig för att göra sin visuella image politiskt korrekt och rätta in sig i det svenska blomsterledet.

VF+ fick 0,83% i nationella valet 2009 och partiledaren Dr Pieter Mulder (mannen på affischen) utsågs till biträdande minister för jordbruk, skogsbruk och fiske i Jacob Zumas regering, något som bara kan tolkas som ett försök att bygga broar mellan folkslagen. Och inget fel med det.

Partiet skämde ut sig ordentligt för några veckor sedan när dess företrädare protesterade högljutt mot att en byst av H.F. Verwoerd avlägsnades från en offentlig plats i Midvaal i Gautengprovinsen. Verwoerd var premiärminister 1958-1966 och apartheidsystemets huvudsakliga arkitekt. Det var han som låg bakom den jävligaste skiten under de mörka åren. Det finns ingen som helst anledning för någon att sörja att en byst av honom avlägsnas.

* * *

Nedanför VF+ hittar vi Democratic Alliance (DA), det enda partiet som kan utmana ANC. Det fick 16,66% i det nationella valet 2009 och är det i särklass största oppositionspartiet. I mitten står partiledaren Helen Zille, före detta borgmästare i Kapstaden och idag premiärminister över Western Cape-provinsen. Hon är ursprungligen journalist och var den som avslöjade apartheidregimens lögner i samband med Black Consciousness-ledaren Steve Bikos död 1977, och bevisade att han torterats till döds av polisen.

Till vänster står Patricia de Lille, en annan veteran inom Sydafrikansk politik. I augusti förra året kungjorde hon att hennes parti Independent Democrats (ID), skulle slås ihop med DA, för att stärka oppositionen. Det var de Lille som 1999 avslöjade den omfattande korruptionen i samband med den den ökända vapenaffären, som även Sverige är insyltad i.

Till höger står Lindi Mazibuko, partiets talesperson. Hon är ung och karismatisk och utan tvivel en kvinna som vi kommer att få höra mer av i framtiden. Hon twittrar som @LindiMazibuko.

Och så har vi Bantu Holomisa, ledare för United Democratic Movement (UDM). Han började sin politiska karriär 1987, då han som 32-årig generalmajor störtade regimen för hemlandet Transkei två gånger. Efter andra kuppen satte han sig själv som ledare, en position han höll fram till 1994, då hemlandssystemet avskaffades och Transkei införlivades i Sydafrika. Idag är det en del av Eastern Cape-provinsen. Han blev en höjdare inom ANC och fick en ministerpost i Mandelas regering, men förlorade den när han vittnade om korruption inom partiet. 1997 bildade han UDM, som till en början verkade vara ett parti att räkna med. Vid valet 1999 fick det 3,43% av rösterna, men sedan har det gått utför. 2009 lyckades Holomisa bara skrapa ihop 0,85%.

* * *

Imorgon gäller det alltså! 222 partier kämpar om makt och inflytande i Sydafrikas 272 kommuner. Här ligger valkommissionens hemsida, och här kan man navigera runt bland de registrerade partierna.

Tuesday 17th May, 08:06

av TOR BILLGREN


Cloudy autumn morning.

Viktiga lokalval i Sydafrika på onsdag

av TOR BILLGREN

Onsdagen den 18 maj är det lokalval i Sydafrika – ett oerhört mycket viktigare val än det stora, nationella valet, som senast hölls i april 2009, och som vanligt fick stort genomslag i världens medier. Men vilket parti som får flest säten i parlamentet och vad presidenten heter, är bagateller i jämförelse med vem som får makten lokalt, det vill säga i landets 272 kommuner. Det är nämligen på denna nivå som det verkligen går att göra skillnad. Och skillnad och förändring är vad majoriteten av Sydafrikas 50 miljoner medborgare behöver. Akut.

Juridikdocenten Richard Calland kallar valet historiskt i veckans Mail & Guardian, eftersom det denna gången finns två stora partier med dokumenterad regeringserfarenhet att välja mellan: African National Congress (ANC) förstås, men även Democratic Alliance (DA), som styrt Western Cape-provinsen sedan 2009 och Kapstaden sedan 2006. Idag styr ANC i 215 kommuner. DA styr i 13, och lokala partier i 29 kommuner.

Den främsta anledningen till att miljontals hushåll fortfarande inte har tillgång till ordentlig sanitet, elektricitet och vatten, är den utspridda korruptionen och inkompetensen just på lokalnivå. Denna inkompetens beror i hög grad på ANC:s så kallade cadre depolyment policy, som innebär att partilojalitet väger tyngre än meriter vid tillsättandet av lokala tjänstemän. Denna förödande policy är kontroversiell även inom ANC och presidenten ville nyligen se över den genom en lag, något som förhindrades av kommunarbetarfacket SAMWU.

Varje vecka äger så kallade service delivery-protester rum runt om i landet. Varje vecka publicerar tidningarna nya bilder av demonstrerande folkmassor, brinnande bildäck, studsande tårgaspatroner och framstormande poliser. Den 13 april slogs en skottskadad man ihjäl av polis mitt framför tv-kamerorna under demonstrationer i Ficksburg, Free State.

På en del håll i landet har det gått så långt att invånarna själva tagit över förvaltningen av sina städer efter att tjänstemännen antingen kört ekonomin i botten, misslyckats med att spendera budgeten på adekvat sätt, eller helt enkelt stuckit med pengarna. (Läs t.ex. Ola Sälls reportage "Blomsterrevolt mot förslumningen" i Svenska Dagbladet 101028.)

Den stora valfrågan handlar om saniteten i landets överbefolkade kåkstäder. Detta eftersom det på senaste tiden avslöjats att såväl ANC- som DA-styrda kommuner har byggt cabriolettoaletter till townshipinvånarna. Det vill säga toaletter i det fria, utan väggar. Det har skett undantagsvis och i mycket liten utsträckning, men är naturligtvis likafullt oacceptabelt. Framförallt DA har förlorat mycket förtroende på grund av sin hantering av denna skandal.

Valet på onsdag kommer att ge tre intressanta indikationer på det politiska läget i Sydafrika:

1.
Balansen mellan ANC och DA. Kommer DA att fortsätta knappa in på ANC?. Kommer partiet att vinna över några kommuner och storstäder? De styr som nämnt i redan i 13 kommuner, inklusive i Kapstaden och det finns indikationer på att de tillsammans med Congress of the People (Cope) skulle kunna ta makten även i Nelson Mandela Bay (Port Elizabeth) i Eastern Cape.

2.
Hur kommer väljarna att straffa Cope? Partiet bildades som en utbrytarfraktion ur ANC 2008 och fick hela 7,4% av rösterna i det nationella valet 2009. Sedan dess har partiets toppskikt mest ägnat sig åt att käbbla om vem som ska vara partiledare, något som gjort dem till åtlöje i landets medier. Ledarskapsstriden, som alltså prioriterats framför det viktiga oppositionsarbetet, har slitit isär partiet, som inte ens har en fungerande hemsida längre. Sveket mot väljarna är enormt. (Mer om krisen i Cope här.)

3.
Hur kommer det att gå för National Freedom Party (NFP)? Det bildades av Zanele Magwaza-Msibi i januari i år när hon såg sig tvungen att lämna Mangosuthu Buthelezis Inkatha Freedom Party (IFP). Hon är karismatisk och kompetent och har stora möjligheter att exploatera det politiska vacuum som uppstått kring dels besvikelsen på ANC och Cope, dels IFP:s tilltagande irrelevans.

* * *

Redan idag kan man förhandsrösta, en möjlighet som såväl Nelson Mandela som Thabo Mbeki enligt sina talespersoner tänker utnyttja.

"Noxolo sover inte"

av TOR BILLGREN

It is dusk on Friday April 29, the eve of 24-year-old Noxolo Nogwaza's funeral. KwaThema is smoky from cooking fires and there's a snap of Highveld winter in the air. Then, the singing. Just a suggestion, form way off, but growing stronger and stronger.

Here they come. About 50 young men and women, toyi-toying down the street towards the Nogwaza family home. They carry a flag that glows with rainbow colours and the words of their song ring out: "uNoxolo akalelang" - Noxolo is not sleeping. The song weaves itself into an anthem for a new struggle: "Even if they beat us, even if they rape us, we are moving forward."

Så inleder Sibongile Nkosi sitt oerhört fina reportage från begravningen av tvåbarnsmodern Noxolo Nogwaza, som våldtogs och mördades förra söndagen, antagligen för att hon var lesbisk. Mönstret är välkänt i Sydafrika och brukar kallas "korrektionsvåldtäkter", eftersom gärningen utförs för att straighta ut kvinnan. Läs resten av Nkosis lysande text i veckans Mail & Guardian (ej ännu på nätet).

________________________
Ordlista
Highveld = platå i centrala Sydafrika
toyi-toyi = joggande "dans", vanlig vid demonstratioiner i Sydafrika